Svensk ordbok 2009, webbversion

höj`a sig verb höjde höjt, pres. höjer höj·er●förflytta sig till högre nivå Nollhon höjde sig på tåbröstet höjde och sänkte sig○äv. om o­rörligt före­målvara märkbart högre än om­givningen håret höjde sig yvigt över den höga pannanen gestalt höjde sig över folk­massan○äv. bildligtvara bättre än ngn/ngt i moraliskt av­seende höjer han sig över mängdenhöja sig (över ngt)sedan 1733Subst.:vbid1-189961höjande, höjning